Från ladugårdsplan till Stureplan

Titeln kunde också vara ”Bankeböteviken en fiskefredad zon” eller ”Är det skarvens fel”, men inlägget kunde också ha titeln ”Hur kan fiskmåsen vara rödlistad” eller ”Nu är den sista fiskmåltiden serverad” eller ”Det är inte sugrören som tar död på våra hav”.

Den första april i år 2021 blev Bankeböteviken ett fiskefredat område, och det råder fiskeförbud fram till 15 juni. Tillsammans med en rad andra vikar från Roslagen ner till Kalmar ingår vår lilla vik i ett projekt att genom begränsning av fiske i utvalda gynnsamma miljöer under våren då fisken leker, försöka få tillstånd ett ökat fiskebestånd i Östersjön.

Vårt vackra innanhav Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Övergödning, överfiske, ökad trafik, utsläpp och rester av många gamla gifter. Den döda havsbottnen sprider sig allt mer, och var och varannan sommar drabbas vi av algblomning. Växter och djur har länge anpassat sig men nu varnar allt fler för att nu är tyvärr gränsen nådd. Allt fler arter är allvarligt hotade som tex urtidsfisken havsnejonöga, ålgräset (havets blomsteräng), tumlare och fiskmås. Ja hur märkligt det kan låta så ser forskarna en försämrad population av både fiskmås och skrattmås. Dessa fåglar behöver fisk och fiskavfall och när fisken och fisket minskar, minskar tillgång till mat. 

 

Projektet att freda områden för fiske under lekperioden har redan prövats under några år i Stockholms skärgård och där har det setts ett betydligt ökat bestånd av fisk, då i synnerhet gäddor. Gäddorna behöver grunda vikar och gärna översvämmade fält och åkrar. Gäddan har mindre revir och rör sig vanligtvis inte på så stora områden. Gäddan är en rovfisk och ligger högt upp i kedjan.

Varför gäddan minskat så drastisk vet vi inte riktigt, men teorin är att tillsamman med övriga problem i det lilla innanhavet är överfisket en stor orsak. Framförallt har strömmingen drabbats av kraftigt överfiske. Strömming är basföda för gädda och det blir en obalans mellan de olika fiskpopulationerna som ger allvarliga ekosystemrubbningar. När strömmingen minskar så ökar spigg och småfisk då ingen äter upp dessa. Spiggen äter gäddyngel och även plankton vilket leder till att gäddynglen får inte ordentligt med mat då plankton är deras föda.

Men det är inte bara gäddan som är drabbad, strömmingen är basföda även för torsk, lax, och gös. Fisken svälter ihjäl och lider av sjukdomar. Ålen är starkt hotad och tumlaren är också snart borta.

Vid remissvaren på projektet om fredade områden var de flesta positiva. Dock inte sportfiskarna som menade att det drabbade dem mycket hårt och att det inte skulle medföra någon förbättring så länge inte grundorsaken åtgärdas, det stora överfisket.

Ligger det något i sportfiskarnas argument? Ja inte är det sportfiskarna som lyckas tömma havet på fisk. Och inte är det heller skarven som är orsaken. Men är det inte sälen då som är en bidragande orsak? Både skarvarna och sälarna har ökat i antal och äter massor med fisk, och då framförallt sälarna och allteftersom fisken minskar ute till havs så måste den komma in till oss i den inre skärgården för att hitta föda. Men som någon debattör skrev, att en organism lyckas rubba ett helt ekosystem är extremt liten. Förutom då människan som lyckas med denna bedrift gång på gång och även så i detta fall. Det är inte skarvens fel att människan rubbat den ekologiska kedjan.
Industritrålarna drar upp 370 gånger mer fisk än yrkesfiskarna. Enligt statistik från Havs och vattenmyndigheten drog under ett kvartal förra året yrkesfiskarna i Stockholms skärgård upp 4,4 ton fisk, medan trålfiskefartygens fångst för denna period var drygt 3 160 ton.

Yrkesfiskarna vittnar om att strömmingen är slut. Sportfiskarna klagar på att de inte längre får upp någon fisk.

Industritrålarna går på internationellt vatten fyra sjömil ut från vår kust. Vid Stora högarna har vi nu ett marint reservat, men reservatet går utanför trålgränsen vilket gör att mängder med fisk dras upp och trålarna förstör bottnarna. Vad är då vitsen med marint reservat?

Tyvärr är problemet större än vårt lilla innanhav Östersjön. Den nya snackisen är dokumentären Seaspiracy, en skrämmande film om en storindustri som håller på att förstöra hela vår havsmiljö, trålfisket. Enorma båtar som tar upp mängder av fisk, dödar ännu mer och drar med sig havssköldpaddor och delfiner. Trålarna förstör bottnar och livsmiljöer.

Vi informeras ständigt om att plasten förstör haven, 0,03% av denna plats kommer från sugrör medan 46% kommer från trasiga nät och utrustning från fiskebåtar. Inom industrin råder stor kriminalitet, mutor och människor som jobbar på slavkontrakt. Och många av dessa flottor är kinesiska.
Dokumentären visar att det finns dessutom mycket som pekar på att den certifierade fisken är också korrupt och styrd av fiskindustrin.
Vad händer med all denna fisk? Den billiga fisken du hittar i affären kommer härifrån men en stor andel av all fisk går till fiskmat för odlade fiskar. Det beräknas gå åt två fångade fiskar till att föda upp en sk odlad fisk. Hål i huvudet!

70% av jorden består av hav och vi människor kommer ursprungligen ifrån havet. Dör haven då dör vi.

Vad kan vi göra? Sluta köpa fisk, alternativen är på väg för att vi både näringsmässigt och upplevelsemässigt skall kunna äta något som liknar fisk. Omega 3 finns i algerna, vi äter dem bara via fisken. Ifrågasätt och betala för att få en bra hållbart fiskad fisk till middag vid festliga tillfällen. Tyvärr verkar MSC inte vara det hållbara allternativet.

Vi zoomar in igen till vår lilla vik i Bankeböte, att freda den är ett sätt att bidra. I somras var länsstyrelsen här och gjorde tester. Det visade att vi inte har mycket fisk men vi har ändå goda förutsättningar för här finns en bra livsmiljö.

Nu skall vi ta nästa steg och se om vi kan upprätta en liten gäddfabrik här inne i viken. Om det går att genomföra så får vi berätta mer. 

Vill du veta mer om de nya fiskefredade områdena kan du läsa här Svenska Fiskeregler eller här Havs och vattenmyndigheten