Från ladugårdsplan till Stureplan

 Vi har en ladugård som är hundra år i år. Vissa delar stod på annan plats förut (vid Udden) så de delarna är ännu äldre. Den är 60 meter lång och 10 meter bred, 600 kvm ladugård plus loft på säkert 400 kvm. Det är mycket ladugård. Vår gammelfarfar ville ha en rejäl ladugård, den skulle synas från vattnet, på den tiden en tättrafikerad led upp mot Valdemarsvik med fraktbåtar, Stockholmsbåten och fiskarskutor. Även i vår tid så vet den som far Valdemarsviken upp var vår ladugård ligger, det stora plåttaket är ett välkänt riktmärke. Gammelfarfar avsåg att som nästa steg bygga ett rejält bostadshus bredvid i Oxhagen, ett hus som anstod en gårdsägare. Men första världskriget kom och svåra ekonomiska tider och något hus i Oxhagen blev det aldrig. Men ladugården den stod där den stod med bästa utsikten. Och här har man haft plats att i hundra år kunnat samla och spara på allt

Syrran och jag tog en eftermiddag och gick igenom ladugården från ena änden till den andra. Här finns gamla maskiner av alla slag, vagnar som inte använts på 40 år, gödselspridare, harvar, ett gammalt tröskverk som måste vara lika gammalt som ladugården, ett helt sågverk och nått vi inte vet vad det är. Den gamla tröskan som traktorn drog och som användes när vi var små mindes vi båda. En körde traktorn och en stod upp på tröskan och såg till att säden rann ner i säckarna, knöt igen och vippa ner dem på rännan så säcken ramla ner på gärdet. Fick sedan hämtas upp via traktor och vagn. Det var toppen att få åka med i tröskan och att sedan åka kana ner på rännan. Sitta och dingla med benen på vagnen och göra tuggummi av vetet. Vi var lättroade där på landet där inga rutschkanor fanns och det var långt till en kiosk.

På vår vandring genom ladugården hittade vi korgar, rostig taggtråd, oljekannor, stuprännor, pumpar och ett helt gamalt kök. På flera ställen hittade vi fönster som stod och väntade på att någon skulle behöva dem, nu var tiden ute för att någon skulle kunna behöva dessa murknade bågar. Tegelpannor i massor, burk med krokig spik, en hink med krokig spik och en hjälm med krokig, rostig spik. Spik som avsågs att någon mörk höstdag rätas ut, men konsumtionssamhället kom i vägen och nu rätas inga spikar ut. Vi lyfte på locket till lådor och mjölkkannor och hitta allt och inget. Seldon hänger lite här och där, som ingen skött på 60-70 år och nu är det försent. Hittade en hel låda och tog upp rem efter rem, tömmar och ok och betsel. Till slut sa syrran; du skall se att vi i botten hittar en död häst. Men då gick jag ut.