0

Tre i ett: lite bokrecention, ekologikunskap och så lite biologi eller Galen i Humlor

Kanske några av er minns att vi i höstas höll på med humlebon och fågelholkar? Kenneth hade insett humlornas stora betydelse i vår värld, och började måna om klöverängar, sälgar och bostad till humlor. På lite kul köpte jag en sommarpresent till honom, bästsäljaren ”Galen i humlor” av Dave Goulson.

 

Började själv lite förstrött läsa i den utan något större engagemang och var helt plötsligt fast, jag slukade boken, kunde inte släppa och plötsligt var det jag som såg humlor av olika slag överallt.

Denna fascinerande lilla vänliga insekt gör att man blir helt förundrad över hur fantastiskt naturen fungerar. Bara det engelska namnet får en att bli lycklig, Humble bee, det ödmjuka biet

Redan i mars kan du stöta på humledrottningar som är ute och letar efter ett bo. Tex ett gammalt musbo, fågelholkar, i murkna träd eller en upp och nedvänd lerkruka. Humlan vill också på nära avstånd till boet ha god tillgång till pollen och nektar , som tex sälgen som är först ut att blomma.

 
 

Humlan har sovit i något litet jordhål sedan augusti föregående år. Hennes päls och vibrerande vingar håller henne varm men många gånger får drottning gå i dvala igen efter hon har hittat ett bo, då vintern kommer tillbaka.

Redan i slutet av förra sommaren parade sig drottningen, nu kan hon bestämma när hennes ägg skall befruktas. Hon samlar in pollen och hjälp av vax gör hon en boll, hon gör också en liten korg som hon samlar nektar i. När hon sedan lägger äggen puttar hon in dem i bollen och ruvar på dem som en fågel. Humlan måste flera gånger fylla på pollen- och nektarförrådet och då måste det finnas gott om pollen i närheten av boet. Efter några dagar blir det puppor, så som en fjäril,  och efter ytterligare fjorton dagar kommer så nya små humlor ut. Nu får hon äntligen hjälp i boet.

De första som kläcks är honor, de kan inte befruktas utan blir arbetare som tar hand om nästa omgång med ägg. En del hämtar mat andra tar hand om avkommorna och några vaktar boet. Nu behöver inte drottningen ge sig ut igen.

Drottningen kan själv bestämma vilket kön det skall bli, genom att skicka ut en signal blir det arbetande honor. Under försommaren stänger hon av den signalen och börjar nu reproducera manliga arbetare eller drottningar.
Under augusti börjar boet förfalla, drottningen blir skallig, undernärd och dör. Hanarna parar sig med de nya drottningarna och sedan dör de och resten av boet. När den nya drottningen har parat sig sparar hon sperman, går i ide i ett hål och först nästa år när hon funnit platsen för ett bo befruktar spermierna hennes ägg. Fatta vad praktiskt!

Men hur hittar de hem?
De verkar navigera efter naturen och miljön, blommor, träd, buskar men också efter bord, bänkar och skottkärran. Flyttar du dessa saker så blir de förvirrade ett tag men så lär de sig. De kan lätt flyga flera km efter rätt lockande Gurkört. Dave hade i ett experiment släppt ut en humla 10 km från boet, och den hittade hem (de flesta gjorde inte det). Det är som att släppa av en människa 1 600 000 km bort och som hittar hem för egen maskin.

Varför behöver vi humlor?
För att vi skall kunna skörda hallon, blåbär, raps, ärtor och bönor. För att de sköter reproduktionen av en mängd blommor, för att den biologiska mångfalden är viktig och den bidrar de till i allra högsta grad.

Varför försvann så många humlor?
I Sverige har vi särskilt många humlearter i jämförelse med övriga Europa, men de har minskat kraftigt under de senaste 70 åren. En genomgripande förändring i Europas landskap, bekämpningsmedel och att våra betade hagar förvann och växte igen. Våtmarker och diken har lagts igen. Livsförutsättningen för humlorna har helt enkelt försvårats.

Hur kan vi hjälpa till?
Undvik insektsmedel och ettåriga blommor i trädgården. Dessa förädlade pelargoner, lobelior och Flitiga Lisor ger ingen pollen och kronbladen är för täta att tränga igenom för humlan. Genom att plantera fleråriga väl utvald växter och spara ett hörn i trädgården för nässlor och kanske planera en blomsteräng i ett annat hörn. Har du jordbruksmark och skogsmark, var rädd om sälgarna då de är så viktiga.

Tex Äppleträd och vinbärsbuskar, aklejor, näva, vallmo, lupin, kaprifol, salvia och timjan. Gurkört, ljung, lavendel, solros och krasse.

 

Hur gick det med våra bon då undrar ni, valde någon drottning att flytta in?
Nej, inte en enda kruka beboddes, men däremot hade vi humlor i garaget på den gamla boden. Dave Goulson trösta med att det är väldigt svårt att få en drottning att flytta in i tillverkade bon, de är kräsna och väljer hellre att krypa in under det lite murkna golvet i boden.

Men fyra av fem fågelholkar har haft gäster under sommaren. Och att tack vare våra kossor finns strålande förutsättningar för fler humlor. Och vår arrendator har satt klöver och bönor på åkrarna och det bara brummar när vi passerar av en massa humlor.