Här är ditt kylskåp eller Vårt stora matsvinn
När barnen var små var det många gånger tom plånbok flera dagar innan lönedax och även om det inte var så varje månad så visst man att risken fanns. Att göra det jag brukade kalla Här har du ditt kylskåp till middag var ganska vanligt. Man öppnade kylskåpet scannade av innehållet och fixade något därefter. Och jag var riktigt bra på det. Troligen var det något som kom med från vår uppväxt på landsbygden för den som var snäppet bättre än jag på detta var syrran.

Men vi fick bättre med pengar, och vi blev allt sämre på att ta hand om rester.
Nu försöker vi skärpa till oss igen och ta hand om våra rester och helt enkelt inte köpa hem mer än vi gör av med
På landet där lyckas vi mycket bättre och har alltid gjort av den enkla anledningen att det finns ingen affär och kila iväg och handla i. Med närmsta butik 17 km bort, då blir det pizza och varma mackor med konstig fyllning och vi klarar oss gott på fyra kvarlämnade potatisar, fem köttbullar och en halv burk sill.
Man tror att hushållen kastar ungefär 81 kg/person och år. En vanlig familj på fyra personer kastar nästan ett kg matavfall varje dag. Då är inte allt som hälls ut i avloppet med, det är ytterligare 24 kg/ person och år. Det är galna siffror.
Om vi nu anser oss kunna kasta så mycket mat då måste ju mat vara för billigt?
Och vad är problemet, en bra kompost och vi för in det i kretsloppet igen?
Problemet är att den svenska livsmedelshanteringen svarar för en stor del av vår totala påverkan på miljön:
· Den svenska livsmedelshanteringen står till exempel för cirka 50 procent av vår totala övergödning och 20- 25 procent av vår totala klimatpåverkan
· Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, som bekämpningsmedel
· Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorerna
Produktionen av all mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det är cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Inte bara hushållen kastar en massa mat, i hela livsmedelskedjan kastas ofattbara mängder.
Frilansjournalisten Andreas Jakobsson har levt på mat ifrån affärernas soptunnor i två år. Först skulle det vara ett projekt för att skriva boken Svinnlandet. När det var klart tyckte han det var dumt att sluta, han levde ju gott, nästan lite lyxigt på det som hans barn sa ”saker som pappa hittar på natten”. Han har lärt sig allt under åren om livsmedelshantering, verkliga utgångsdatum, vad man kan äta utan risk och vad man bör akta sig för. Det där som våra mor- och farföräldrar kunde, men det där som vi har tappat helt på vägen.
Och nej han har hittills aldrig blivit sjuk.
Allt finns där i dessa soptunnor, mest färskvaror på väg att nå förpackningens utgångsdatum men där finns ris, pasta, tvättmedel, dessertostar och choklad. Det blir kanske lite enahanda ibland då man många gånger hittar massor av en sak. Men han ger också bort till vänner, som när han hittade 17 st flaskor helt felfri olivolja, det gör man inte av med själv i familjen och vännerna tog glatt tog emot.
Varför kastas så mycket?
För mycket varor i affärerna, misslyckade kampanjer, smala specialsortiment, nya produkter som inte köps av konsumenterna, frukt och grönt som har ”fel” form. Och menar Andreas, för billig sopskatt.
Saker och ting måste kanske få kosta? Det måste helt enkelt kännas i vår egen plånbok för att vi skall börja hushålla med jordens alla resurser.
Så stod jag där och stirrade in i kylskåpet, vad äter vi idag? Kall kletig pasta i en burk (för att kocken måste ha missat helt hur mycket pasta som går åt till en normal middag), 1/3 creme fraiche och en skvätt vispgrädde kvar från helgens kalas. Men det blev ju lite menlöst? I frysen hittade jag några små kycklingbitar, inte heller det gjorde en middag. Men så fanns där också en halv påse frusen hackad spenat. Tillbaka igen i kylen hittade jag en kvarglömd ostbit längst in, men ingen fransk senap (note to myself att köpa, man måste ha fransk senap hemma). Men Jonnys originalsenap duger fint och så dragon. Stek kycklingen, tina spenaten, riv osten, rör ihop allt i en gratängform och så skjuts in i ugnen så där 20 minuter. Gott och lagom mycket och efter att vi var klara var Ziggy sysselsatt i fem minuter att jaga runt gratängformen på golvet efter mumsiga rester.
